Den enkla frågan är: Investeras våra pensionspengar i bolag som producerar fossilt bränsle som exempelvis olja, gas och kol?
Ja eller nej?
Om ja, varför då? Sverige skrev redan 1994 på FN:s ramkonvention om klimatförändringar. 2015 Parisavtalet. 2015 Agenda 2030 (17 globala mål för hållbar utveckling). 2017 upprättades en Klimatlag (2017:720) med målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. EUs klimatmål har siktet inställt på 40 % mindre utsläpp av växthusgaser 2030 (9 år). Sverige är väl med i EU?
Om nej: varför ljuga en vanlig dödlig medborgare rakt i ansiktet?
Vem äger ansvarsfrågan?
Allmänna Pensionsfonder (AP-fonder) spelar i runda slängar med drygt 2000 miljarder svenska enkronor och investerar skattepengar i 3500 bolag, som med lite tur går med vinst (läs vidare på casino.se/ordlista och kontakta stodlinjen.se om du riskerar att bli fattigpensionär).
AP-fonderna definieras dels som som fristående myndigheter, dels som kunskapsintensiva organisationer, dels som de viktigaste spelarna i finansbranschen (enligt deras hemsidor). Stat eller kapital? Det vette gudarna, det är svårt med identitet i dessa dagar.
Men det går inte att ställa en enkel fråga och få ett rakt svar, för även om våra pensionspengar går upp i rök i en skogsbrand orsakad av den globala uppvärmningen eller vaskas av oljemiljarder så är det noll personer som vill svara eller ta på sig ansvaret.
Finansminister Per Bolund (mp), som är ytterst ansvarig för AP-fonderna kommenterar den nya lagen som kom 2019 i (Sak& Liv den 10 dec 2020).
”Det är AP-fonderna själva som ansvarar för att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt, inom ramen för det gemensamma Etikrådets uppdrag”.
”Regeringen varken kan eller får ha synpunkter på enskilda placerings- eller förvaltningsbeslut som AP-fonderna fattar.”
På till exempel AP3s hemsida kan man läsa följande:
”AP3s etiska riktlinjer utgår från de internationella konventioner och överenskommelser som Sverige har undertecknat. AP3 tillämpar inom ramen för Etikrådets arbete en systematisk process för att genomlysa aktieportföljen i syfte att upptäcka om de bolag fonden har investerat i bryter mot internationella konventioner.”
AP-fondernas Etikråd måste alltså vara nyckeln till att ett framtida hållbart samhälle där pensionärerna dansar i skymningen!
Så vad är då Etikrådet?
AP-fondernas Etikråd består av en styrelse på fyra ledamöter som var och en representerar första, andra, tredje och fjärde AP-fonden (red anm: femte AP-fonden finns inte, sjätte AP- fonden är stängd för insyn, sjunde AP-fonden är inte en buffertfond utan en premiefond och sådana deltar tydligen inte i mumbojumbo)
2010 anställdes en generalsekreterare vid namn John Howchin på Etikrådet.
Han rankades 2018 av Aktuell Hållbarhet som den 23 den mäktigaste i hållbarhetssverige.
Men.
Han är ensam på kontoret och har inga kollegor.
Han ÄR alltså Etikrådet, i egen hög person! Nu börjar man bli lite skraj eller hur?
Howchins uppdrag är således att föra en dialog med 3500 internationella aktiebolag (!) och checka av om alla dessa följer FNs konvention om mänskliga rättigheter OCH är föredömligt hållbara.
”Etikrådet för en dialog med de bolag där det finns en misstänkt eller bekräftad kränkning.” (etikrådet.se). Enbart under fliken ”frågor och svar” används ordet dialog 25 gånger så man får förmoda att dessa dialoger är otroligt viktiga för Sveriges löfte att nå Parisavtalet, Agenda 2030, EUs klimatmål, svenskt klimatramverk, Aichimålen osv.
Ossian Ekdahl som var Etikrådets ordförande 2019 menar i Etikrådets årsrapport 2019 att ”Etikrådet bedriver verksamheten med relativt små resurser” och det man ju hålla med om. Jättesmå faktiskt!
I slutet av 2019 var Etikrådet engagerat i 3 (!) tidsbegränsade företagsdialoger (JBS, Pilgrim’s och China Railway Company). På Etikrådets lista på pågående dialoger fanns 17 företag. Dessa bolag pysslar med bland annat barnarbete, deponering av gruvavfall i havet, korruption, sexuella trakasserier, avskogning, kränkningar av urfolks rättigheter för att nämna några ”problemområde”. Sex av dessa 17 dialog gäller ”klimat” (oklart vad det innebär, men exempelvis Royal Dutch Shells problemområde är korruption, inte klimat).
”AP-fonderna och Etikrådet tror inte på svartlistning, eftersom det sällan leder till de förbättringar vi vill se av de problem som det gäller. Företagen behöver engagerade ägare” (John Howchin)
Tjosan!
Vad betyder ordet dialog (ett ord som klättrat på Floskernas Tio i topplista de senaste åren).
Dialog betyder att två eller flera människor (högst sju) pratar med varandra. I en dialog ska det finnas en balans mellan att lyssna och tala. Ett givande och ett tagande.
Det finns såväl proaktiva dialoger som reaktiva dialoger.
Monolog betyder att en person pratar med sig själv.
Polsk riksdag betyder att många människor pratar samtidigt men ingen lyssnar. Gudabenådat mirakel betyder att EN person kan föra dialog med 3500 företag! Men även om Gud är inblandad ser det inte bra ut.
I Naturskyddsföreningens granskning av AP-fonderna (Fossilfria Pensioner) framgår det att svenska pensionspengar investeras i 89 fossilbolag. Indirekta utsläpp av växthusgaser ingår inte i den beräkningen. Inte heller brott mot FNs konvention om mänskliga rättigheter.
– Den sjunde AP-fonden investerar tillsammans med Swedbank 1,2 miljarder i ett ryskt skandalbolag, Nornickel, som bland annat mörkat oljespill, släppt ut 20 000 ton diesel och är svartlistat hos andra aktörer.
– Första-Fjärde AP-fonderna i ryska fossila bränslebolag som Gazprom, Lukoil och Novatek, amerikanska fossilbolag såsom Exxon Mobil och Chevron, liksom andra fossiljättar som BP, Petro China och Shell. AP2-4 har även innehav i svenska Lundin Petroleum till ett värde av nära en miljard kr enligt Greenpeaces granskning (Privata Affärer 22 dec 2019)
– Första till Fjärde AP-fonden investerar 1,3 miljarder kr i Latinamerikas största kolgruva, Cerrejón. En gruva som släpper ut 1,1 miljoner ton växthusgaser årligen. När kolet förbränns i andra länder släpps ytterligare 72 miljoner ton växthusgaser ut i atmosfären. Urfolket Wayúu som bor i närheten har tvångsförflyttats och grönsaksodlingarna förstörts. (Naturskyddföreningen).
– Första och Andra AP-fonderna har investerat i energi- och kemibolaget Sasols anläggning i Secunda, Sydafrika. Anläggningen förbränner 100 000 ton kol om dagen för att producera 150 000 fat kemikalier.Växthusgasutsläppen var 57,3 miljoner ton växthusgaser år 2017.I kåkstaden Embelenhle som ligger i närheten blir de boende sjuka av luftföroreningarna och dör i förtid.
– Nordea, SEB, AP-fonderna och flera andra fondförvaltare investerar stora summor i bolag som driver på skövlingen av Amazonas. Även hållbarhetsmärkta fonder har placeringar i de skogsskövlande bolagen. (Supermiljöbloggen 12 maj 2020)
– Sammantaget investerar de sju största svenska bankerna och fem av AP-fonderna 3,5 miljarder kronor i fem bolag som kopplas till skövlingen av Amazonas, enligt granskningen som gjorts av Fair Finance Guide och Aftonbladet. De fem bolagen som kopplas till skövlingen är bland annat ADM och Bunge och det amerikanska riskkapitalbolaget Blackstone som är ägare till bolag som bland annat byggt en motorväg rakt genom Amazonas (Landets Fria 12 maj 2020).
– Handelsbanken, statliga AP-fonderna och SEB är ägare i bland annat sojaproducerande Bunge, som förra året dömdes till böter på 66 miljoner kronor för inblandning i illegal skogsavverkning.(Expressen 5 juni 2019).
I Breakit (24 jan 2020) vittnar Catharina Lehto om sin förvåning över att hennes pensionspengar fanns placerade i ”några av världens största tillverkare av kemiska bekämpningsmedel, som Monsanto som numera köpts upp av Bayer. De tillverkar världens vanligaste bekämpningsmedel Roundup – som innehåller det misstänkt cancerframkallande medlet glyfosat”. Trots att hon gjort medvetna val på fondtorget.
Och så fortsätter det – Shell, Lundin Oil, Norsk Hydro, Toho Gas Co, Marathon Petroleum, Occidental Petroleum, Tokyo Gas, listan av bolag som spyr ut fossilt bränsle är oändlig. Och då ska vi inte prata om indirekta planethatande och klimatförnekande bolag som fonderna investerar i – Newmont Mining hldg, Westlake Chemicals Co, Lufthansa, Amazon.Com, Cocacola, Mc Donalds bl a.
Vid en snabb koll på dessa bolags hemsidor upprepas det engelska orden sustainable och responsible i varannan mening. Samtliga AP-fondernas hemsidor är rikligt illustrerade med bilder på gröna fält, stråhattar och solnedgångar. Man kan liksom tro att AP-fonderna är det där föredömet som finansministern pratar om.
Men den sjunde AP-fonden inte är representerad i Etikrådet, remember?
Sjunde AP-fonden -som medborgarna kan påverka- hänvisar till Pensionsmyndigheten som redan 2015 skrev på sin hemsida att de ”tillsammans med Swesif, en organisation som arbetar för hållbara placeringar, lanserat ett utökat fondfaktablad med hållbarhetsinformation under namnet ”Hållbarhetsprofilen”. Hållbarhetsprofilen riktar sig till fondsparare som på ett överskådligt och enkelt sätt vill få information om hur fonder tillämpar hållbarhetskriterier i sin förvaltning.”
Men 2019 shoppar Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna upp ett enskilt företag som heter Polhem Infra eller Polhem Infra AB, eller Polhem Infra Kommanditbolag (det är lite olika se allabolag.se). Mikael Lundin har utsetts till VD för det nybildade bolaget och spelar nu med 9 MILJARDER skattepengar i riskkapitalbranschen. Polhem Infra säger sig ”vara en stabil partner i kapitalintensiva infrastrukturprojekt”. Mikael Lundin har varit egen konsult med uppdrag inom PostNord (!). Han har också haft olika ledande befattningar inom Fortumgruppen och Vattenfall. Åren inom Vattenfall inkluderade att leda verksamheter i Tyskland och Polen(!).
På DNs Ekonomisida (19 aug 2020) får Lundin frågan om hur högt avkastningskrav Polhem Infra har.
”Det är hemligt. Men jag kan säga att det inte är lågt, och det ska nog alla svenska pensionärer vara glada för.” svarar Lundin.
Ingen insyn där heller alltså.
Slutsatsen är att ingen annan är Etikrådet, dvs John Howchin Etikrådet som äger ansvarsfrågan i huruvida våra pensionspengar investeras i bolag som producerar fossilt bränsle som exempelvis olja, gas och kol.
Passus:
Regeringen Reinfeldt klubbade 2009 igenom Språklagen vars elfte paragraf lyder: Språket i all offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det är dock osäkert vad straffsatsen ligger på om nu ett brott skulle uppdagas på någon av våra 461 statliga myndigheter, 290 kommuner eller 21 regioner. Paragrafen omfattar månne inte att medborgarna enkelt och begripligt ska förstå hur systemet fungerar, men orsaken till att klarspråksparagrafen upprättades var för att kanslisvenskan tenderade till att bli ett härskarspråk och hade fått omfattande kritik för att vara medvetet inexakt och för att ge medborgarna en illusion av exakthet. Ord som dialog, föredömligt, hållbart, ansvar är så flummiga att skam går på torra land.
Så om det inte handlar om att begå brott mot FNs konvention om mänskliga rättigheter, bryta ett stort antal överenskommelser vars syfte är att förhindra att planeten Tellus kollapsar, så har i vilket fall hela pensionsbranschen brutit mot Klarspråkslagen paragraf
För ingenting i det här är enkelt och begripligt. Och det är ett härskarspråk utöver rimlighetens gräns.
Av Ann Engqvist
